den jag är

Det är rätt intressant hur man kan höra en dialekt från ett helt främmande språk. Igår kände jag och min syster igen oss så sjukt mycket i Espooklackens skrik så vi trodde att vi skulle dö. Trots att det bara var ett bevis för hur mycket bättre Finska ligan är än Elitserien så var matchen speciell på sitt sätt, just för att 50, kanske 60 finnar höll lågan uppe hela matchen. Finnar med samma dialekt som mina sysslingar som jag saknar och inte har träffat sen i somras.

Igår hann jag alltså inte skriva någonting, och det hinner jag egentligen inte idag heller eftersom att mina planer försköts något när jag, Philip och Max bestämde oss för att kolla på Arkiv X-filmen. Den var faktiskt bra, men det har inte med saken att göra. Nu måste jag städa. Födelsedagskalas imorgon här ju!